The Bergs

Truls har så små fina fötter. De är så mjuka och lena, så som bara fötter som inte än fått prova på att gå kan vara.

Precis som alla andra andragångsföräldrar frågade jag mig hur man skulle kunna älska barn nummer två lika mycket som första barnet. Det är svårt att förklara, men det krävs bara några få sekunder efter att barnet är fött, så har man plötsligt dubbelt så mycket kärlek att dela med sig av.

Idag fick vi fint paket från mina kollegor på Rådhuset. Här ser ni Truls i nya kläderna och med sitt första egna gosedjur. Tack fina kollegor!

Vera har fått kräksjuka. Nästan hela dagisgruppen är nu sjuk. Trots lite kräk så är hon pigg och glad. Idag byggde Hans en koja åt henne. I den har hon suttit och sjungit mamma mu, lille katt och hjulen på bussen snurrar runt, runt, runt.



Lillebror tycker att det är lite väl livligt med syrran hemma. Ser hon inte att han vill sova? Nu har han gått upp 260 gram sedan vi kom hem för en vecka sedan. Heja Truls!

Känner mig nöjd med vår syskonvagn. Lillebror ligger tryggt under sin storasyster...eller är det en haj? Fin hajmössa som mormor så klart stickat.

Nu när man har en liten bebis här hemma känns Vera plötsligt så himla stor. Jag tycker att hon har växt flera decimeter den senaste veckan, men Hans säger att det bara är som jag inbillar mig. Och så är det väl. Stor är hon i alla fall och en väldigt fin storasyster som ser till att lillebror alltid har sin napp när till hands.

Nu tycker jag att våren är här. Idag när jag och Truls var på promenad så var det för varmt för att ha jackan knäppt. När vi hämtat Vera på dagis lekte vi i trädgården. Vera fiskade löv i fågelbadet och ramlade nästan i. Hans fick tag i henne i sista sekunden.




Snödropparna lyser vita bland murgrönan.


Tulpanerna är på gång, men det dröjer nog ett tag innan de står i blom.


Truls sover gott i vagnen.

Ja, nu har den lille krabaten fått sina namn. Truls blir tilltalsnamnet. Herman får han efter en kär vän och Vide eftersom vi gillar videungar. Liksom Vera får han pappas efternamn.

Det första badet var helt klart det bästa hittills i livet tyckte Truls, som gärna hade legat kvar och njutit i baljan hela kvällen om det gått för sig. Varmt och gott, antagligen som inne i min mage där han ju egentligen skulle ligga och guppat i en månad till.

Hans och Vera gjorde trolldeg igår. Idag målade de sina fiskar, bullar och praliner.


Här multitaskar jag. Mys med Vera samtidigt som Truls sondmatas. Det hade varit bra med fler armar.

Idag har neonatalavdelningens hemvårdare varit här för att mäta och väga Truls. De kommer varannan dag och tittar till honom. De är så trevliga och det känns så tryggt att de kommer och ser så att allt är ok med lille plutten.

Alla nyfödda går ner lite i vikt de första dagarna. Idag visade vågen att Truls börjat gå upp i vikt igen. Det känns så skönt! Han är ju så liten och har ju knappt något fett alls. Samtidigt känns det skönt att vågen visar mindre och mindre för varje dag när jag ställer mig på den. Nu är det endast 1,6 kg till min vikt innan graviditeten. Fast det är ju aldrig fel att gå ner ytterligare lite.


Truls har lite gulsot som så många andra för tidigt födda. Men den är inte så allvarlig att den behöver någon behandling. Att få sova i dagsljus och få gott om mat ska hjälpa säger hemvårdarna. Truls får därför ligga i vårljuset vid fönstret.

Vera är full av energi. Idag gjorde vi ett trumset av skålar för att hon skulle få utlopp för lite av sin energi. Jag börjar inse vad det innebär att ha två barn. Superhärligt men stundtals också rätt ansträngande. Nu har jag ju Hans hemma och han tar hand om Vera medan jag pysslar med Truls. Annat blir det sen, fast då har man förhoppningsvis fått lite rutin på tillvaron. Ammning, sondning och pumpning tar sin tid. Känner mig lite som en ko faktsikt. En lycklig ko.

Av mormor fick Truls byxor, kofta och mössa stickat i bambugarn som svalkar på sommaren och värmer på vintern. Åh, vad fin han kommer att bli. Men han måste växa till sig en hel del innan det passar. Mössan fick han ha igår när vi gick ut på promenad. Det fina lapptäcket har han också fått.


Vackra tulpaner har vi också fått. Jag trodde att tulpanerna vi satt i trädgården skulle komma upp ungefär samtidigt som Truls skulle komma. Men de har bara vågat sig upp en centimeter och väntar på varmare vårväder.

Liten, liten är han. För det mesta sover han men när han är vaken visar han sina vackra stora ögon.


Trött Truls har fått sond eftersom han inte orkar amma tillräckligt mycket. Vera hade också sond första veckorna så vi har bra koll på hur det funkar och får åka hem trots att han fortfarande har sond.


Första gången som syskonen träffas. Vera har tagit med sig Truls snuttetrasa. Hon tycker att han bor i ett sådant fint litet hus (hans sjukhussäng).


Efter fem dagar på sjukhus fick jag och Truls åka hem till Vera och Hans. Trots att vi blivit otroligt väl omhändertagna på Helsingborgs lasarett och fått tid att vila upp oss känns det underbart att få komma hem till familjen.


Äntligen får Vera får hålla sin lille lille bror.